Fortsätt till huvudinnehåll

Saltarö-Ålstäket, 16 km

Värmdöleden blandar tekniska stigar och snabbare vägar. Gör avstickare till de fina sjöarna och förvånas över att det är så få människor här!

Start: Busshållplats Saltarö Gård
Slut: Busshållplats Viks central eller Ålstäket
Sträcka: 16 km, inledningsvis stig och sedan en blandning av stigar, grusvägar och motionsspår. Följer Värmdöleden.
Betyg: 4

Flera kommuner i Stockholm har märkt upp vandringsleder och på Värmdö kommuns hemsida hittar jag information och kartor över Värmdöleden som ser lockande ut. För att ändå behålla vissa möjligheter till att springa vilse skriver jag inte ut kartorna utan laddar ned dem i mobilen. Bestämmer mig för att börja springa från Saltarö Gård, eftersom bussarna går lite mer sällan dit, medan Ålstäket har täta avgångar.

Värmdöleden
 
Från busshållplatsen är det först lite uppvärmningslöpning längs en väg, fram till skogen där Värmdöleden börjar. Stigen är kanonfin redan från början, jag springer på bland rötter i ett virrvarr av stigar. Leden är utmärkt med orangea snitslar, tror jag. Tills jag får den där känslan av att stigen inte riktigt stämmer med hur jag hade tänkt mig den och upptäcker att det står "jakt" på några av snitslarna. Jaha, då var jag fel igen. Springer tillbaka, men får ändå inte riktigt ihop det hela med den lilla lilla kartan i mobilen. Jaja, det var ju väldigt fint åt det håll jag var på väg, så vänder återigen tillbaka och tänker att det löser sig. Efter ett tag får jag syn på vad som måste vara Småristräsk, och följer först sjöns östra strand för att sen gena österut dit leden borde gå. Väl på Varmdöleden ser jag att den är väldigt väl utmärkt, och en närmare titt på lilla kartan visar att jag valde fel steg alldeles från första steget!

Back on track!
 
Men nu flyter det på bättre. Lite kuperad terräng och ett roligt parti uppe på hällarna vid Stickelsberg. Jag gör en avstickare till utsiktspunkten och stretchar lite. Stigen vänder nedåt genom en vacker, djupgrön granskog, fantastiskt att det finns sån här natur en SL-resa bort från city.

Stickelsberg
 
Efter Sågen är det löpning på väg och grusväg som gäller ett tag, kanske inte min favoritterräng, men det går lite fortare framåt. Kommer ihåg att stigen ska svänga höger, så när det dyker upp en orange stolpe vid en korsning följer jag den högra stigen. Springer längs en liten sjö och tar flera foton i det vackra ljuset. I bortre ändan av sjön är det inte så tydligt vart man ska. Jag springer fram och tillbaka över ett fält för att leta ledmarkeringar, men inte minsta spår av leden. Dags att kolla kartan, och mycket riktigt är jag fel igen. Hampträsket ingick inte i Värmdöleden, men är värt att göra en avstickare till. Det blir lite längre när man springer bort sig, men på plussidan hamnar alla fina ställen man får se!

Hampträsket, som är värt den lilla omvägen
 
Undrar om trädet står pall för nästa storm?
 
Tillbaka på vägen lyser Värmdöledens markeringar tydligt, och snabbsprungen väg övergår i stig. Längs Korsmosjön går stigen genom en pelarsal av björkar, härlig kontrast till granskogen. Resten av leden är i ärlighetens namn mindre intressant, så är benen trötta kan man ta buss hem från hållplats Grävlingsstigen. Jag fortsatte Värmdöleden genom bostadsområdet till Hemmesta motionsspår och fram till Vik. En SL-buss rullade precis in om hållplatsen, så jag hoppade på den och skippade de sista hundra metrarna fram till Ålstäket.
 

Vackra björkar vid Korsmosjön
 
Jag har senare upptäckt appen Naturkartan som har massor med färdiga leder och bra kartor. Den kommer komma till användning i fortsättningen, men inte förrän jag är riktigt vilse :-).



Här finns karta från Värmdö kommun


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mölnbo-Järna, 23 km

Detta måste vara en av de finaste stigarna i närheten av Stockholm! Man springer längs sjöar, över hällar, genom mossar, inne i skogar och storstan känns långt borta. Ett måste för den som längtar från asfalten till vildmarken. Start : Mölnbo station, som nås med pendeltåg. Slut : Järna, som också nås med pendeltåg. Sträcka : 23 km, nästan bara stigar. Följer lederna Sörmlandsleden, Blå stigen och Gruvrundan. Betyg : 5   Gruvrundan  När jag letade efter rekommendationer på sträckor att springa längs Sörmlandsleden dök allt som oftast Mölnbo-Järna upp som tips. Gruvrundan fick också lyriska omdömen. Så en lördagsmorgon i slutet av oktober gav Anita och jag oss iväg mot Mölnbo, i fint sällskap av lånehunden Java. Kartan bestod av skärmdump i mobilen, för hur svårt kan det vara att hitta på Sörmlandsleden? Anita har bil, så vi parkerade i Järna och tog buss därifrån. Det fanns en busshållplats i närheten av Mölnbo IP, kommer man med pendel så är det istället en knap

Flemingsbergsskogen, 15 km

Otroligt att sån här fin natur finns vid Flemingsbergs station. Trevlig tur med möjlighet både till bad och fika, alltid ett plus. Star t: Visättra sportcentrum, T-bana till Flemingsberg  Slut: Samma Sträcka: Ca 15 km, två tredjedelar stig och resten grusväg eller cykelväg  Betyg: 4 Ibland blir det inte som man tänkt sig. Planen vara att springa från Skanssundet, men förseningar på pendeln gjorde att jag missade bussen från Tumba med 3 minuter. Som vanligt låg kartan glömd hemma men jag var ändå sugen på att upptäcka något nytt. Kom på att jag hört talas om stigar i Visättra, så hoppade på pendeln tillbaka mot Flemingsberg. när man går ut från stationen känns det osannolikt att det ska finnas några större skogspartier i närheten, men en vänlig man visade mig vägen till Visättra sportcentrum. Väl där fanns det gratis kartor över Flemingsbergsskogens naturreservat, perfekt! Jag började med att springa vänster och följa det gula spåret på fina skogsstigar. Efter några kilometer

Gåsen - Stensdalen, 15 km

Den här sträckan bjuder på många kilometer vidsträckta fjällvidder, och avslutas med en löpvänlig stig mellan fjällbjörkarna. Dag 3 av 4. Star t: Gåsens fjällstuga Slut: Stensdalen fjällstuga Sträcka: Ca 15 km, bara stig. Betyg: 5 Grå skyar inleder tredje dagen på vår tur. SMHI lovar finare framåt lunch, så vi tar det lugnt, stretchar, slappar och äter på förmiddagen. Vi tar en lite promenad och ser blå luckor här och där på himlen, hoppet om att få se Sylarna och Helgas lever. Men efter ett par timmar vid fjällstugan  känns det som att det är dags att springa vidare mot Stensdalen. Vi går första biten av stigen för att mjuka upp kroppen och få upp värmen i den kyliga vinden. Springer sen lite lätt och får till slut upp farten i det fantastiska landskapet.  Öppna landskap i vår smak Härjångssjöarna som vi sprang förbi igår Vi gör ett kort stopp i vindskyddet vid Stäntja och pratar lite med en trevlig man från Västerås. Fortsätter sen stigen uppför sidan av den lilla