Fortsätt till huvudinnehåll

Ösmo-Hemfosa, 17 km

Den här turen bjuder på varierad natur och enkel logistik. Långa sträckor är man mitt ute i skogen och kan njuta av tystnaden. Stigen följer Sörmlandsleden och det är lätt att lägga till eller dra ifrån kilometrar.

Start: Ösmo station, som nås med pendeltåg.
Slut: Hemfosa station, som också nås med pendeltåg.
Sträcka: 17 km, mestadels stig men också några partier på väg och grusväg. Följer Sörmlandsleden och en avstickare till Borgberget.
Betyg: 4

Eftersom jag inte har bil måste löpturerna gå att nå med SL, helst utan alltför många byten och glesa avgångar. Sörmlandsledens etapp 5:2 som går mellan Ösmo-Hemfosa verkade därför perfekt, enkel att nå med pendeltåg och ändå långa sträckor utan bebyggelse. Efter en lång sovmorgon i november klev jag av tåget ut på Ösmo station, redo att leta mig ut i terrängen.

Jag följde Körundavägen någon kilometer till Sörmlandsledens markeringar dök upp. Valde att springa på sjön Muskans östra sida, och efter en lättlöpt start blev det mer tekniska stigar med rötter, stenar och en hel del vatten. Full koncentration på fötterna, så jag fick en mindre chock när en skogsfågel flög upp precis bredvid. Kan det ha varit en orrhöna?


Svårt att tro att pendeltåget är helt nära.

En skylt visar tydligt var det är dags att svänga av från sjön och följa stigar och vägar mot Segersäng. Här tappade jag fokus på löpningen lite, för såg det inte ut som svampterräng? Hann bli frusen om både rygg och fingrar innan jag lämnade svampletandet och sprang vidare förbi Segersäng mot Tärnan. Här var leden översvämmad, men jag missuppfattade omdragningen och plaskade på längs Tärnans strand. Kändes först lite misärartat, men när man väl accepterat läget blir det också kul på något absurt sätt!


Lätt att hitta rätt.
 
Det här är kul!
 
Det här är också kul, fast på ett annat sätt.

Belöningen blir sedan den fina stigen vid Tullberget. Leden är omdragen här, men denna gång lyckades jag följa anvisningarna. Träffade på en löpargrupp som lyste av entusiasm, och visst är det bonus att få en så här fin dag i mitten av november!  


Belöning!
 
Stigen passerade sen en skylt för Slätmossen-Borgbergets naturreservat, så jag gjorde en avstickare dit. Kanske inte nån makalös utsikt, men fin stig och stillsam skog. Tillbaka på Sörmlandsleden fortsatte jag till den mötte Hemfosavägen och avslutade med någon kilometer väg till Hemfosa station. Den som vill ha en längre tur kan fortsätta mot Paradiset och Handen.


Tack, jag gör gärna ett besök.
 
Mot Broberget

Här var tanken att jag lite smidigt skulle hoppa på pendeln, men hade kollat fel i tidtabellen. Lyckades missa pendeln med någon minut och sedan var nästa inställd på grund av personalbrist. Var inte ett dugg sugen på att stå i en timme och känna svetten frysa till is på perrongen, Hemfosa har inget väntrum, så när pendeln mot Nynäshamn kom hoppade jag på den och åkte med. Så i slutändan blev det mycket tid på SL-transport i alla fall, men med lite bättre planering ska det gå att undvika!  



  

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mölnbo-Järna, 23 km

Detta måste vara en av de finaste stigarna i närheten av Stockholm! Man springer längs sjöar, över hällar, genom mossar, inne i skogar och storstan känns långt borta. Ett måste för den som längtar från asfalten till vildmarken. Start : Mölnbo station, som nås med pendeltåg. Slut : Järna, som också nås med pendeltåg. Sträcka : 23 km, nästan bara stigar. Följer lederna Sörmlandsleden, Blå stigen och Gruvrundan. Betyg : 5   Gruvrundan  När jag letade efter rekommendationer på sträckor att springa längs Sörmlandsleden dök allt som oftast Mölnbo-Järna upp som tips. Gruvrundan fick också lyriska omdömen. Så en lördagsmorgon i slutet av oktober gav Anita och jag oss iväg mot Mölnbo, i fint sällskap av lånehunden Java. Kartan bestod av skärmdump i mobilen, för hur svårt kan det vara att hitta på Sörmlandsleden? Anita har bil, så vi parkerade i Järna och tog buss därifrån. Det fanns en busshållplats i närheten av Mölnbo IP, kommer man med pendel så är det istället en knap...

Saltarö-Ålstäket, 16 km

Värmdöleden blandar tekniska stigar och snabbare vägar. Gör avstickare till de fina sjöarna och förvånas över att det är så få människor här! Start: Busshållplats Saltarö Gård Slut : Busshållplats Viks central eller Ålstäket Sträcka : 16 km, inledningsvis stig och sedan en blandning av stigar, grusvägar och motionsspår. Följer Värmdöleden. Betyg : 4 Flera kommuner i Stockholm har märkt upp vandringsleder och på Värmdö kommuns hemsida hittar jag information och kartor över Värmdöleden som ser lockande ut. För att ändå behålla vissa möjligheter till att springa vilse skriver jag inte ut kartorna utan laddar ned dem i mobilen. Bestämmer mig för att börja springa från Saltarö Gård, eftersom bussarna går lite mer sällan dit, medan Ålstäket har täta avgångar. Värmdöleden   Från busshållplatsen är det först lite uppvärmningslöpning längs en väg, fram till skogen där Värmdöleden börjar. Stigen är kanonfin redan från början, jag springer på bland rötter i ett virrvar...

Vålådalen - Lunndörren, 12 km

Direkt från Vålådalens fjällstation slingrar sig stigen genom fjällskogen, över myrar och upp på kalfjället. Lunndörrens fjällstuga bjuder sen på fjällens finaste bastu! Dag 1 av 4. Star t: Vålådalens fjällstation Slut: Lunndörrens fjällstuga Sträcka: Ca 12 km, bara stig. Betyg: 5 Stigar i stan goes fjällen! En rolig sak med att byta arbetsplats ofta är att man lär känna så många trevliga människor. Som Emelie, efter bara ett par minuters prat på lunchen hade vi bestämt oss för att springa i Jämtlandsfjällen i september. Det tog lite längre tid att köpa och låna ihop utrustning, men allra mest tid ägnades åt SMHI:s och Yrs väderprognoser. Det såg länge dystert ut. Dagen inför avfärd lovade SMHI hela 24 mm regn för morgondagen och halvkasst resten av tiden. Vi hade visserligen avbokningsbara biljetter, men nu var bägge så sugna att lite, eller väldigt mycket regn, inte fick stoppa oss. Rätt satsat skulle det visa sig. ...