Fortsätt till huvudinnehåll

Gustavsberg-Orminge, 17 km

En tur som passar den som vill sträcka ut stegen på lättsprungna partier och uppskattar en blandning av skog och bebyggelse. Stort plus för goda kommunikationer!

Start: Busshållplats Gustavsbergs Centrum
Slut: Busshållplats Orminge Centrum
Sträcka: 17 km, inledningsvis stig och sedan en blandning av grusväg, motionsspår och lite stig. Följer Värmdöleden och Boo-leden.
Betyg: 3

På helgerna vill jag oftast komma ut i naturen, men ibland är det också skönt med en sovmorgon och att slippa detaljstudera SL:s tidtabeller för att passa ihop dem med en löpsträcka. Då passar ett besök på Värmdö- och Boo-leden perfekt, bussarna går tätt och snabbt både till starten och slutet. 

Jag klev av i Gustavsberg Centrum i slutet av januari och sneddade över den stora parkeringen mot Gustavsbergsbadet. Löpturen började vackert på bryggor och stigar längs Ösbyträskets norra strand. Insåg att en fördel med att starta vid lunchtid på vintern är att solen värmer gott då, lycka att få känna solstrålar i ansiktet efter en vecka på kontoret. Efter en kort sträcka på vägen mot Betsede dök en skylt med Värmdöleden upp och jag följde den. Rolig löpning, även om hus dyker upp lite här och var och stigen passerar ett tämligen brötigt hygge.

Följer pilen mot Värmdöleden

Inte den mest natursköna delen av leden...

Jag gjorde en avstickare till Skeviks grotta för att se om det var klätterbart. Klippan var torr och varm. Fick ett litet sting av känslan att jag höll på med fel aktivitet, det här hade kunnat vara årets första klätterdag. Jaja, förhoppningsvis kommer det fler soliga helger!

Avstickaren ledde fram till korsningen mellan Skeviksvägen och Lagnövägen och jag sprang längs den senare fram till Stora Kovik. Sedan blev det grusväg förbi Strömmen, där Boo-leden börjar. Lite väl mycket väg för min smak, så det piggade upp att få ett kort parti stig sen igen. Vid Velamsund var det fler folk i farten, och jag hade gärna besökt parken och butiken om det inte varit för mina svettigluktande kläder som dessutom snabbt blev kalla. Får komma tillbaka hit i vår.

Vårkänsla på Boo-leden

Äntligen stig igen
Från Velamsund följde jag ett motionsspår och var lite osäker på om jag följde leden. Men här och var dök ledmarkeringarna upp och ledde mig uppför höjder, förbi rullstenar och ut på spänger.

Springa på spänger är så kul!

Rullstenar, tror jag.

Lite väl snabbt ledde stigen ut på bilvägarna runt Boo och jag sprang på förbi kyrkan. Kroppen började kännas lite sliten och det var rätt tydligt att jag inte har sprungit på några veckor. Omgivningarna var inte heller jätteinspirerande med alla vägar och bebyggelse, så jag tappade sugen lite. Passerat Myrsjön och bestämde mig för att skippa sista delen av Boo-leden och gena in till Orminge. Avslutningen genom miljonprogrammets bebyggelse förtog lite av helhetsintrycket av dagen, som ändå avslutades i topp med ett besök på Lindebergs bageri & konditori i Orminge centrum! Belåten gick jag till bussen, som kom på direkten, också ett klart plus. Satte mig längst bak och bytte i smyg från svettig tröja till torr, medan farbrorn snett framför i smyg drack öl. Tillbaka till stan.

Gott slut!

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mölnbo-Järna, 23 km

Detta måste vara en av de finaste stigarna i närheten av Stockholm! Man springer längs sjöar, över hällar, genom mossar, inne i skogar och storstan känns långt borta. Ett måste för den som längtar från asfalten till vildmarken. Start : Mölnbo station, som nås med pendeltåg. Slut : Järna, som också nås med pendeltåg. Sträcka : 23 km, nästan bara stigar. Följer lederna Sörmlandsleden, Blå stigen och Gruvrundan. Betyg : 5   Gruvrundan  När jag letade efter rekommendationer på sträckor att springa längs Sörmlandsleden dök allt som oftast Mölnbo-Järna upp som tips. Gruvrundan fick också lyriska omdömen. Så en lördagsmorgon i slutet av oktober gav Anita och jag oss iväg mot Mölnbo, i fint sällskap av lånehunden Java. Kartan bestod av skärmdump i mobilen, för hur svårt kan det vara att hitta på Sörmlandsleden? Anita har bil, så vi parkerade i Järna och tog buss därifrån. Det fanns en busshållplats i närheten av Mölnbo IP, kommer man med pendel så är det istället en knap

Flemingsbergsskogen, 15 km

Otroligt att sån här fin natur finns vid Flemingsbergs station. Trevlig tur med möjlighet både till bad och fika, alltid ett plus. Star t: Visättra sportcentrum, T-bana till Flemingsberg  Slut: Samma Sträcka: Ca 15 km, två tredjedelar stig och resten grusväg eller cykelväg  Betyg: 4 Ibland blir det inte som man tänkt sig. Planen vara att springa från Skanssundet, men förseningar på pendeln gjorde att jag missade bussen från Tumba med 3 minuter. Som vanligt låg kartan glömd hemma men jag var ändå sugen på att upptäcka något nytt. Kom på att jag hört talas om stigar i Visättra, så hoppade på pendeln tillbaka mot Flemingsberg. när man går ut från stationen känns det osannolikt att det ska finnas några större skogspartier i närheten, men en vänlig man visade mig vägen till Visättra sportcentrum. Väl där fanns det gratis kartor över Flemingsbergsskogens naturreservat, perfekt! Jag började med att springa vänster och följa det gula spåret på fina skogsstigar. Efter några kilometer

Gåsen - Stensdalen, 15 km

Den här sträckan bjuder på många kilometer vidsträckta fjällvidder, och avslutas med en löpvänlig stig mellan fjällbjörkarna. Dag 3 av 4. Star t: Gåsens fjällstuga Slut: Stensdalen fjällstuga Sträcka: Ca 15 km, bara stig. Betyg: 5 Grå skyar inleder tredje dagen på vår tur. SMHI lovar finare framåt lunch, så vi tar det lugnt, stretchar, slappar och äter på förmiddagen. Vi tar en lite promenad och ser blå luckor här och där på himlen, hoppet om att få se Sylarna och Helgas lever. Men efter ett par timmar vid fjällstugan  känns det som att det är dags att springa vidare mot Stensdalen. Vi går första biten av stigen för att mjuka upp kroppen och få upp värmen i den kyliga vinden. Springer sen lite lätt och får till slut upp farten i det fantastiska landskapet.  Öppna landskap i vår smak Härjångssjöarna som vi sprang förbi igår Vi gör ett kort stopp i vindskyddet vid Stäntja och pratar lite med en trevlig man från Västerås. Fortsätter sen stigen uppför sidan av den lilla