En tur som passar den som vill sträcka ut stegen på lättsprungna partier och uppskattar en blandning av skog och bebyggelse. Stort plus för goda kommunikationer!
Start: Busshållplats Gustavsbergs Centrum
Slut: Busshållplats Orminge Centrum
Sträcka: 17 km, inledningsvis stig och sedan en blandning av grusväg, motionsspår och lite stig. Följer Värmdöleden och Boo-leden.
Betyg: 3
På helgerna vill jag oftast komma ut i naturen, men ibland är det också skönt med en sovmorgon och att slippa detaljstudera SL:s tidtabeller för att passa ihop dem med en löpsträcka. Då passar ett besök på Värmdö- och Boo-leden perfekt, bussarna går tätt och snabbt både till starten och slutet.
Jag klev av i Gustavsberg Centrum i slutet av januari och sneddade över den stora parkeringen mot Gustavsbergsbadet. Löpturen började vackert på bryggor och stigar längs Ösbyträskets norra strand. Insåg att en fördel med att starta vid lunchtid på vintern är att solen värmer gott då, lycka att få känna solstrålar i ansiktet efter en vecka på kontoret. Efter en kort sträcka på vägen mot Betsede dök en skylt med Värmdöleden upp och jag följde den. Rolig löpning, även om hus dyker upp lite här och var och stigen passerar ett tämligen brötigt hygge.
Jag gjorde en avstickare till Skeviks grotta för att se om det var klätterbart. Klippan var torr och varm. Fick ett litet sting av känslan att jag höll på med fel aktivitet, det här hade kunnat vara årets första klätterdag. Jaja, förhoppningsvis kommer det fler soliga helger!
Avstickaren ledde fram till korsningen mellan Skeviksvägen och Lagnövägen och jag sprang längs den senare fram till Stora Kovik. Sedan blev det grusväg förbi Strömmen, där Boo-leden börjar. Lite väl mycket väg för min smak, så det piggade upp att få ett kort parti stig sen igen. Vid Velamsund var det fler folk i farten, och jag hade gärna besökt parken och butiken om det inte varit för mina svettigluktande kläder som dessutom snabbt blev kalla. Får komma tillbaka hit i vår.
Från Velamsund följde jag ett motionsspår och var lite osäker på om jag följde leden. Men här och var dök ledmarkeringarna upp och ledde mig uppför höjder, förbi rullstenar och ut på spänger.
Lite väl snabbt ledde stigen ut på bilvägarna runt Boo och jag sprang på förbi kyrkan. Kroppen började kännas lite sliten och det var rätt tydligt att jag inte har sprungit på några veckor. Omgivningarna var inte heller jätteinspirerande med alla vägar och bebyggelse, så jag tappade sugen lite. Passerat Myrsjön och bestämde mig för att skippa sista delen av Boo-leden och gena in till Orminge. Avslutningen genom miljonprogrammets bebyggelse förtog lite av helhetsintrycket av dagen, som ändå avslutades i topp med ett besök på Lindebergs bageri & konditori i Orminge centrum! Belåten gick jag till bussen, som kom på direkten, också ett klart plus. Satte mig längst bak och bytte i smyg från svettig tröja till torr, medan farbrorn snett framför i smyg drack öl. Tillbaka till stan.
Start: Busshållplats Gustavsbergs Centrum
Slut: Busshållplats Orminge Centrum
Sträcka: 17 km, inledningsvis stig och sedan en blandning av grusväg, motionsspår och lite stig. Följer Värmdöleden och Boo-leden.
Betyg: 3
På helgerna vill jag oftast komma ut i naturen, men ibland är det också skönt med en sovmorgon och att slippa detaljstudera SL:s tidtabeller för att passa ihop dem med en löpsträcka. Då passar ett besök på Värmdö- och Boo-leden perfekt, bussarna går tätt och snabbt både till starten och slutet.
Jag klev av i Gustavsberg Centrum i slutet av januari och sneddade över den stora parkeringen mot Gustavsbergsbadet. Löpturen började vackert på bryggor och stigar längs Ösbyträskets norra strand. Insåg att en fördel med att starta vid lunchtid på vintern är att solen värmer gott då, lycka att få känna solstrålar i ansiktet efter en vecka på kontoret. Efter en kort sträcka på vägen mot Betsede dök en skylt med Värmdöleden upp och jag följde den. Rolig löpning, även om hus dyker upp lite här och var och stigen passerar ett tämligen brötigt hygge.
Följer pilen mot Värmdöleden |
Inte den mest natursköna delen av leden... |
Jag gjorde en avstickare till Skeviks grotta för att se om det var klätterbart. Klippan var torr och varm. Fick ett litet sting av känslan att jag höll på med fel aktivitet, det här hade kunnat vara årets första klätterdag. Jaja, förhoppningsvis kommer det fler soliga helger!
Avstickaren ledde fram till korsningen mellan Skeviksvägen och Lagnövägen och jag sprang längs den senare fram till Stora Kovik. Sedan blev det grusväg förbi Strömmen, där Boo-leden börjar. Lite väl mycket väg för min smak, så det piggade upp att få ett kort parti stig sen igen. Vid Velamsund var det fler folk i farten, och jag hade gärna besökt parken och butiken om det inte varit för mina svettigluktande kläder som dessutom snabbt blev kalla. Får komma tillbaka hit i vår.
Vårkänsla på Boo-leden |
Äntligen stig igen |
Springa på spänger är så kul! |
Rullstenar, tror jag. |
Lite väl snabbt ledde stigen ut på bilvägarna runt Boo och jag sprang på förbi kyrkan. Kroppen började kännas lite sliten och det var rätt tydligt att jag inte har sprungit på några veckor. Omgivningarna var inte heller jätteinspirerande med alla vägar och bebyggelse, så jag tappade sugen lite. Passerat Myrsjön och bestämde mig för att skippa sista delen av Boo-leden och gena in till Orminge. Avslutningen genom miljonprogrammets bebyggelse förtog lite av helhetsintrycket av dagen, som ändå avslutades i topp med ett besök på Lindebergs bageri & konditori i Orminge centrum! Belåten gick jag till bussen, som kom på direkten, också ett klart plus. Satte mig längst bak och bytte i smyg från svettig tröja till torr, medan farbrorn snett framför i smyg drack öl. Tillbaka till stan.
Gott slut! |
Kommentarer
Skicka en kommentar