Fortsätt till huvudinnehåll

Flemingsbergsskogen runt Kvarnsjön, 15 km

Bitvis mycket fina stigar, bitvis lite väl mycket grusväg och asfalt. Bitvis knäpptyst, bitvis ekar skotten från en skjutbana. Stort plus dock för tillgängligheten.

Start: Pendel till Flemingsberg. Sen buss till hållplats Visättra, eller spring någon kilometer asfalt direkt från pendeltågsstationen.
Slut: Samma som start
Sträcka: Ca 15 km, två tredjedelar stig och resten grusväg och lite asfalt.  
Betyg: 3

Motivationen är i botten, gråvädret består och formen är inte direkt tillbaka. Det var inte mycket som talade för en löptur den här lördagen, men ibland får man helt enkelt bara släpa sig ut. Hade tidigare sett ut en ny runda i Flemingsbergsskogen, så trampade iväg i motvinden till närmsta pendeltågsstation och hoppade av i Flemingsberg. Slö som jag kände mig väntade jag in bussen till Visättra och slapp på så sätt en kilometer på asfalt.

Väl framme vid entrén till Flemingsbergsskogens naturreservat följde jag gula 5-kilometersspåret österut längs grusvägen. Det viker snart in i skogen och övergår i stig, Rötter och stenar i överflöd, inte så lättsprunget, men bra att tvingas koncentrera sig på löpningen.

Entrén till naturreservatet
När stigen möter Sörmlandsleden övergår den till grusväg. Inte så kul, men jag härdar ut och snart blir det roligare när det grönvita skogsmilspåret viker av till vänster. Den följs av en kanonfin sträcka på Huddingeleden över Stensättra mosse. Jag har sprungit här förut och kommer säkert att återvända igen för att utforska de omärkta stigarna runt mossarna. Det enda som stör friden är skotten från en skjutbana i närheten. Lägger på minnet att jag ska kolla upp om det bara är vissa tider de skjuter, tystnad är en stor del av glädjen med att springa i skogen.

Det tar sig!

Fina hällar

Fina mossar
När Skogsmilspåret och Huddingeleden delar på sig följer jag den senare söderut längs bäcken. Den här stigen finns inte med på Calazos karta, men är inritad på kartan över naturreservatet. Bra dragning tycker jag, för på så sätt går det enkelt att få till en rundtur. Stigen mynnar ut på en asfaltsväg där man springer åt vänster. Framme i nästa korsning blir jag lite osäker på vart jag ska ta vägen, men tittar man noga så är Huddingeleden väl markerad. Den fortsätter helt enkelt på andra sidan vägen och följer Kvarnsjöns västra strand. Trevligt utsikt och för de som har med matsäck kan det passa med en paus här.

Huddingeledens anslutning till Kvarnsjön

Här fortsätter stigen

Trevlig rastplats vid Kvarnsjön
Huddingeledens markeringar upphör bitvis, men inte ens jag kan springa vilse runt en sjö så det är inga problem att hitta vidare. Däremot blev det lite väl mycket grusväg, så efter ett jag vek jag av åt vänster och följde några små fina stigar fram till Gladö kvarnruin. Ljumskarna började vid det här laget göra sig påminda, och inte blev det bättre av en knapp kilometer på väg runt Gladö Kvarn. Väl tillbaka på Sörmlandsleden är det raka spåret tillbaka som gäller, krafterna är slut och jag tvingas käka upp nöd-Jappen för att få energi nog att stappla hemåt. Stigen har flera fina partier, får komma tillbaka i bättre form för att kunna njuta av dem. Jaja, vissa dagar får man bara vara glad över att ha tagit sig ut!

Sammanfattningsvis blir det bara en trea i betyg. Partierna med väg drar ned intrycket, men det kan även hända att min dåliga form spelar in...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mölnbo-Järna, 23 km

Detta måste vara en av de finaste stigarna i närheten av Stockholm! Man springer längs sjöar, över hällar, genom mossar, inne i skogar och storstan känns långt borta. Ett måste för den som längtar från asfalten till vildmarken. Start : Mölnbo station, som nås med pendeltåg. Slut : Järna, som också nås med pendeltåg. Sträcka : 23 km, nästan bara stigar. Följer lederna Sörmlandsleden, Blå stigen och Gruvrundan. Betyg : 5   Gruvrundan  När jag letade efter rekommendationer på sträckor att springa längs Sörmlandsleden dök allt som oftast Mölnbo-Järna upp som tips. Gruvrundan fick också lyriska omdömen. Så en lördagsmorgon i slutet av oktober gav Anita och jag oss iväg mot Mölnbo, i fint sällskap av lånehunden Java. Kartan bestod av skärmdump i mobilen, för hur svårt kan det vara att hitta på Sörmlandsleden? Anita har bil, så vi parkerade i Järna och tog buss därifrån. Det fanns en busshållplats i närheten av Mölnbo IP, kommer man med pendel så är det istället en knap...

Saltarö-Ålstäket, 16 km

Värmdöleden blandar tekniska stigar och snabbare vägar. Gör avstickare till de fina sjöarna och förvånas över att det är så få människor här! Start: Busshållplats Saltarö Gård Slut : Busshållplats Viks central eller Ålstäket Sträcka : 16 km, inledningsvis stig och sedan en blandning av stigar, grusvägar och motionsspår. Följer Värmdöleden. Betyg : 4 Flera kommuner i Stockholm har märkt upp vandringsleder och på Värmdö kommuns hemsida hittar jag information och kartor över Värmdöleden som ser lockande ut. För att ändå behålla vissa möjligheter till att springa vilse skriver jag inte ut kartorna utan laddar ned dem i mobilen. Bestämmer mig för att börja springa från Saltarö Gård, eftersom bussarna går lite mer sällan dit, medan Ålstäket har täta avgångar. Värmdöleden   Från busshållplatsen är det först lite uppvärmningslöpning längs en väg, fram till skogen där Värmdöleden börjar. Stigen är kanonfin redan från början, jag springer på bland rötter i ett virrvar...

Vålådalen - Lunndörren, 12 km

Direkt från Vålådalens fjällstation slingrar sig stigen genom fjällskogen, över myrar och upp på kalfjället. Lunndörrens fjällstuga bjuder sen på fjällens finaste bastu! Dag 1 av 4. Star t: Vålådalens fjällstation Slut: Lunndörrens fjällstuga Sträcka: Ca 12 km, bara stig. Betyg: 5 Stigar i stan goes fjällen! En rolig sak med att byta arbetsplats ofta är att man lär känna så många trevliga människor. Som Emelie, efter bara ett par minuters prat på lunchen hade vi bestämt oss för att springa i Jämtlandsfjällen i september. Det tog lite längre tid att köpa och låna ihop utrustning, men allra mest tid ägnades åt SMHI:s och Yrs väderprognoser. Det såg länge dystert ut. Dagen inför avfärd lovade SMHI hela 24 mm regn för morgondagen och halvkasst resten av tiden. Vi hade visserligen avbokningsbara biljetter, men nu var bägge så sugna att lite, eller väldigt mycket regn, inte fick stoppa oss. Rätt satsat skulle det visa sig. ...